Hjälp, jag hinner inte....

 

För någon vecka sedan hade vi snö och nu blommar det och grönskar överallt. Ängar och dikesrenar blir grönare för var dag, lärkorna sjunger och vinterkappan börjar kännas för varm. Tur är det, för den håller snart inte ihop längre. Ja, det kanske inte syns på ytan, men jag trasslar in fingrarna i det trasiga fodret varje gång jag ska klä mig för utevistelse. Går nog inte att reklamera i butiken efter tjugo år heller. 

När rönnens blad är som tjäderns fötter ska rosorna klippas, läste jag någonstans. Känns som om det är kört redan. Nu står hoppet till att björkens löv inte blir som musöron förrän om någon vecka eller så. Då hinner jag kanske ta några taggiga kvistar i alla fall.

Mina tidiga tulpaner gillar ändå de taggiga kvistarna. Där får de växa i fred för mjuka nosar med gnagande, vassa tänder. Det finns fördelar med allt!

Vi bytte till sommardäck i går!

Man lär sig aldrig. Vi vet att aprilvädret kan vara lurigt, men ändå....! Utomhusplockandet får vänta och under tiden sitter jag, lite deppig kanske, i soffan och sorterar bilder. Finns en hel del som går att kasta och en lika stor bunt som jag vill spara.

Det är lätt att försjunka i minnen. Till exempel tassandet på natten utanför huset inför min 50-årsdag. På morgonen var hela entrén förvandlad till en fågelholk och dagens gäster fick snällt gå in igenom altandörren istället. Där fick jag igen för allt bus jag hittat på under åren när andra fyllt jämna år.

Det var inte nog med fågelholken. Nere vid infarten stod en fågelskådare och visade vägen till mitt hus. Tyvärr fick jag inte behålla honom så länge, för de som skapat honom ville gärna ha tillbaka sina jeans och andra plagg. Men roligt var det!

I dag kryllar det i trädgården av hungriga bergfinkar, bofinkar, grönsiskor med mera, med mera. Det kommer att gå åt mycket fågelfrö under resten av veckan!

 

Glömt bort? Nej då!

Ibland måste det verkliga livet gå före vår trevliga samvaro här på nätet. Under de senaste fyra månaderna har jag haft så mycket att ta tag i , så bloggen har tålmodigt fått vänta. De stunder jag har fått över har jag kopplat av med kravlös stickning av disktrasor eller korsord.

Byte av lägenhet, hantverkare i båda våra boställen, dotter som halkar på isen och får besvärlig muskelskada, gammal mamma, pigg ena dagen och dålig nästa, med mera med mera. Hur som helst, just nu har jag lite tid över att gå ut och räkna in vårfåglarna och krokusarna i trädgården, som blir fler för varje dag.

I dag ska jag iväg och visa bilder och berätta på en träff för ensamboende som SPF arrangerar. När jag förberedde och plockade bland mina bilder, hittade jag julbilder i kameran , som jag helt glömt bort. Inte likt mig men trevligt att plötsligt hamna på julafton igen.

Hur som helst, nu har jag ändå några dagar "ledigt" efter dagens åtagande och de dagarna ska jag ut och leta efter fler nyanlända fåglar. Hur härligt som helst!

 

Det handlade om Nobel

Vi tittade på Nobelkonserten i lördags kväll! Så härligt! Två gånger har jag haft förmånen att vara med på plats i Stockholms konserthus. Minnen för livet.

Nu, i pandemins fotspår, tar det emot att sätta sig tätt ihop i stora salar med många hostande och harklande människor. Ja, ja, jag har alla vaccinationer man kan ha, men ändå. Jag avstår från alla mysiga julkonserter för att förhoppningsvis kunna fira jul ihop med hela familjen.

Vad gör jag i väntan på julen då? Tanken är att man ska passa på att plocka med allt som man inte hinner med annars, när det ändå är skitväder utanför fönstret. Men det går trögt det också, när det aldrig är riktigt ljust. Hur som helst, sortera i några lådor går ändå bra. Men...så hittar jag gamla foton och tankarna försvinner bort. Vad är det här? Jo, min mormor Anna Karolina Viktoria född 1884. Här sitter hon i sin lägenhet i Stockholm runt 1940, i den bäddsoffa, som jag senare delade med henne under ett par år. Mina föräldrar hade lilla rummet där min yngre syster fick överta min plats, när hon föddes ett år efter mig.

Som sagt, här på norra Öland är det skitväder och den snö som föll under några dygn är nästan borta nu. Det var ju ändå lite ljusare och mycket vackrare med snön.

I slutet av veckan far vi iväg för att fira julen med hela stora familjen. Lite snålare med paket och lite mindre julmat i år (hörde just på radion hur mycket dyrare en kasse julmat är i år). Men ...med lite ljus och hyacinther och julklappsspel med familjen klarar vi oss hur bra som helst. God Jul till er alla!

 

Vinterdag

Så kom vintern även till oss på norra Öland och träffade mitt i prick på lilla gubbens födelsedag.

Inte direkt för att fira vinterns ankomst utan mera för att celebrera 81-årsdagen, letade vi fram glögglasen i skåpet.

Vi hittade nämligen en bortglömd flaska glögg på en hylla i källartrappan.

Bara att sjunka ner bland fårskinn och ylleplädar....

.....och njuta av goda ostar, pepparkakor och varm glögg i sällskap med våra kära grannar, som tittade in en stund. 

Om tre månader är lärkan här igen och drillar mot den blå himlen. Tiden går fort!

 

Julmässa

Julmässa i allhelgonahelgen. Alldeles för tidigt tycker en del, men väl på plats upplever vi det inte alls som för tidigt. På vackra Skäftekärr har det varit julmässa ända sedan 1984, med några års uppehåll pga pandemin. Och just här, i Böda socken, är det precis rätt tid. Den här helgen kommer många av våra sommarboende hit för sista gången det här året, för att vintra in sina hus och träffa grannar och vänner innan vintern tar i ordentligt.

Glada möten och återseenden av gamla vänner blandas med nya, trevliga bekantskaper och intressanta produkter. Det är inte bara tomtar utan mängder av vackra och praktiska varor som erbjuds. För att inte glömma bort alla delikatesser som frestar med provsmakning. Många bar omkring på kassar fulla med bröd, ost, lax, marmelad med mera, med mera. På bilden ovan är det Margit Friberg-sällskapet som säljer nytryckta upplagor av den populära författarens ölandsromaner. Helt klart värda att läsas om igen!

Vackra saker till julklappar eller till sig själv.

Anita Tingskull säljer egendesignade brickor, spel med mera, allt med öländsk anknytning.

Aloe veraprodukter uppskattas av många.

Och så förstås mina egna julkort med mera, blandat med hembygdsföreningens boksortiment. "Vi skickar inte julkort numera," säger många. Nej, det gör inte jag heller, men det finns alltid någon som kan behöva en extra omtanke, säger jag. Och då köper de flesta några kort.

 

Hemma igen

Så där ja! Hemma igen efter tre intensiva veckor i Trosa. Vi har flyttat mamma till ett boende och tömt hela hennes lägenhet på 70 kvm. 

Vi har fått en ny inneboende i vår lägenhet i Trosa. Siri heter hon och ska bo med oss ett tag framåt.

Vi har ätit svamp, svamp och svamp. Fortfarande gott om de i de sörmländska skogarna.

Vi har försökt lämna mammas överblivna möbler till secondhand, men tji fick vi. De hade fullt överallt. Kanske i slutet av månaden sa någon , men det fungerade inte för oss. Så det blev tråkigt nog, några vändor till tippen.

Vi hann njuta av några promenader i vackra Trosa också. Det får bli mer av det nästa gång vi kommer upp. Nu ska vi städa trädgården efter stormens härjningar och kolla fåglar. Min favoritsysselsättning!